Läste en intervju i går kväll som jag önskar jag inte hade läst, men som jag så behövde läsa.
Om en målvakt som funnit golfen som substitut och var på husjakt med sin flickvän.

Har varit nära ett sammanbrott hela dagen men haft alldeles för mycket att göra för att tillåta det.
det tog mig flera timmar att ta mig igenom sokratfallen som ska vara lästa till imorgon. Var sist ut från juridiska och ramlade ihop i en gråtande hög när jag kom hem.

Sometimes u need to have a good cry.

Det här med ödet, universum och tecken and so on... 

Jag vet inte vad jag ska göra av det hela. Johanna tror ju mycket på sånt där.  

Me? Not so much.. även om jag ser saker som för tankarna till den där jävla människan som har tagit hela mig i sin besittning - precis hela tiden och överallt.

Men det är väl någon högre makts sätt att mentalt tortera mig. 

Det var någon som hävdade att det första året på juristprogrammet skulle vara det jobbigaste.
- Någon ljög.

Har knappt varit här en månad och det känns som jag har läst mer än på hela förra terminen.